Året var 2004, big brother visades på tv och jag var bara femton år. Jag var imponerad av den tidigare blonda storbystade Carolina Gynning, hon var som ett jävla virvelvind blond och storbystad men allt annat än dum i huvudet tyckte jag. Tatueringar var inte min sak på den tiden , trots att min bror redan hade ett antal som han hade skaffat när han var nere i Thailand. Väningen kom när jag fick syn på Carolinas svarta hjärta på handleden, det fanns inget snyggare och jag visste att sån var jag tvungen att bara ha. På sängen i mitt rum satt jag en kväll medans big brother sändes på kanal 5 och sa högt till mig själv och lovade att så fort jag var mydig skulle jag sätta mig under en färgad nål. En sån där tattoo skulle jag minsann också ha, spelade ingen roll vad någon sa. Mamma skulle inte få hindra mig även om det så skulle innebära att hon förmodligen skulle bli fullkomligt galen.  Jag var totalt facinerad över hennes tattoo och hur snyggt det såg ut varje gång hon höll i en ciggarett. Jag var helt jävla såld. Jag blev en tattoo bitch. Det gick lite längre tid än förväntat men jag gjorde slutligen tatueringen som jag alltid hade velat ha, det känndes som ett jävla ego kick när jag satt där och nålarna bara stack mig om på gång. Det gjorde jävligt ont , men det var det värt. Jag älskade den.