Det är tisdag och läkarbesöket som jag har väntat på i evigheter är äntligen här. Jag har väntat i månader på detta! Klockan ett skulle jag vara där. Allt hängde på det läkar besöket.  Allt håller på att bli "normalt" igen. Fast å andra sidan vet jag redan att jag ha blivit mycket bättre, jag har kännt och sett förändringar men det är inte tillräkligt jag vill ha mer. Jag vill ha allt det som jag kallar "normalt" dvs mitt gammla jag. PCON känns inte av lika mycket längre och det är något bra. Jag har gjort framsteg och det ser äntligen ljust ut.