Min älskade Richie har igår gått bort... Han finns inte med oss längre och jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag visste att den här dagen en dag skulle komma och att jag skulle bli ledsen. Men jag trodde aldrig att det skulle göra så här ont, det känns som om jag inte kan andas. Jag tror mig hela tiden höra Richies tassar och att han när som helst kommer komma in i sovrummet och lägga sig vid min sida som han alltid brukade. Jag försöker vara stark och finna någon tröst att han är på en bättre plats men jag kan inte. Det gör så ont att inte ha honom vid min sida. Han var inte "bara" en hund han var som min bebis och jag hans mamma, en i familjen. 10 år vid min sida och han försvann på bara några sekunder. Jag tänker hela tiden tänk om, och faktum att han skulle fylla 10 nästa månad. Mitt hjärta är brustet i tusen bitar och jag vet inte hur jag någonsin ska kunna ta mig igenom detta. Försöker att tänka på alla dom goda stunderna men det enda som spelas upp i min hjärna gång på gång är hans lilla livlösa kropp. Det känns så tomt och så svårt. Richie var så älskad av alla från familj till vänner och grannar det var den typen av hund han var.  Han älskade mig villkorslöst och fanns alltid där vid min sida oavsett. Jag saknar honom så och kommer att sakna honom varje dag. Vila i frid min älskade Richie mamma älskar dig så. ❤️
 
(null)